Resumé av 2023
Jaa vart ska man börja? Detta år har varit riktigt pissigt, men ibland haft sina stunder. År 2023 startade med min fina Benz och Charlie. Jag jobbade lite extra på Försäkringskassan och pluggade en ganska rolig termin. Jag och Charlie passade hans mammas hund Walter emellanåt och han var en liten valp när vi hade honom. Enzo var inte överförtjust i den lilla, men han var så duktig ändå!
Det spenderades mycket tid med Enzo och andra under våren. Promenader hanns med, vistelse på landet och såklart påskfirande osv osv..
Trots allt det mysiga så kom min stora sorg när Enzo drog av korsbandet i ena bakbenet. Det började med att han skrek något fruktansvärt när vi var ute i skogen och sen kunde han inte stödja på benet. Han fick ta det lugnt då jag inte visste vad som skett, men när det gått en vecka utan förbättring så bokade jag tid hos min lokala veterinär.
Han var inte alls pigg men var så duktig ändå när vi väl var där för en undersökning. Men veterinären kunde inte göra en bedömning då hon inte hade rätt verktyg för det. Hon misstänkte att det var korsbandet som han dragit sönder och vi fick remiss till bagarmossens klinik för att kolla upp vidare. Jag läste på mycket om korsbandet och insåg att om det nu var det som var fel så skulle det innebära en väldigt stor operation med väldigt mycket rehab. Med tanke på att Enzo var 10, så hade jag bestämt mig för att om så var fallet så skulle han inte behöva genomlida den operationen.
Under denna tid av ovisshet och oro för Enzos hälsa, så fick jag och Charlie en lägenhet som vi flyttade in i den 24 maj!
Vi var väldigt glada och spända på att flytta in, samtidigt som jag planerade vårt liv i nya lägenheten. Jag, Enzo och Charlie. Enzo var nyfiken och stod gärna på balkongen i lägenheten för att kolla på alla byggarbetare som jobbade. Han sov gott med oss och jag var så glad för att han var tillfreds med situationen att flytta.
Detta är tyvärr min sista bild på min älskade Benz. Dagen efter att vi flyttat så hade vi tid på bagarmossens klinik. Där konstaterade de att det var korsbandet som var av, samt att han verkade ha någon skada i höften också. Min älskade Benz fick somna in och jag kunde inte bli mer hjärtekrossad. Saknar honom något oändligt. Min speciella kille ❤
Här fortsatte jag att må ganska så dåligt.. Jag saknade Enzo och jag bodde i en lägenhet som jag inte kände mig hemma i. Kände mig ensam och ville bara ha mina hundar tillbaka. Esnamheten tar verkligen kol på en.. Långsamt men väldigt påtagligt. Samtidigt hade jag mycket fina vänner och familj som jag umgicks med en hel del.
Sen får vi inte glömma bort att det även var studentfirande för Hanna och Joakim!
Jag jobbade hela juni och juli för att cashen fortfarande behövde komma in. Jag och Charlie försökte göra lite semestergrejer när vi väl var lediga ihop. Jag jobbade ju kontorstider, men Charlie jobbar ju i butik vilket är varannan helg och ibland kvällar. Men det funkade bra ändå. I och med att jag kände att livet saknade mening utan hund, så kollade jag med jämna mellanrum på hundar utan hem och hundstallet för att se om jag hittade min nästa soulmate. Fastnade för en staffemix kull och gjorde en spontan intresseanmälan på tre av de. Det dröjde knappt 24 timmar innan jag blev uppringd av en kontaktperson på hundar utan hem som ville intervjua mig närmare för att se om jag var lämplig som adoptör. Sagt och gjort så pratade vi och jag sa att jag var mest intresserad av "Happy" som han hette. Kontaktpersonen tyckte att han passade perfekt och jag fick köpeavtal och swishade hela summan för den lille killen! Det gick väldigt snabbt och jag fick information om att han skulle åka med transporten från Irland den sista juli.
I förberedelse för hans ankomst så införskaffades lite koppel, leksaker och halsband då mina befintliga saker till Enzo och Lexus var lite för stora.
Jag försökte anpassa jobbet då jag skulle få valpen en söndag och så jobbade jag bara måndagen dagen efter. Så jobbade ihop lite flextid och så körde jag hemifrån på måndagen i någon timme innan jag åkte in till älvsjö och lämnade jobbdatorn. Sen hade jag en hel månad tillsammans med min lilla Nato som jag döpte om honom till!
Lilla sötnosen!! Han var och är fortfarande en ganska så känslig kille. Vi hade en riktig oturssemester med vädret dock. Vi hade planerat så mycket vi skulle göra med Nato för att vänja honom med folk, uteservering och andra miljöer. Men.. Likt många andra staffar och amstaffs så hata(r)de denna kille regn, vilket vi hade 3 av 4 veckor i streck.. Om jag och Charlie var otroligt lessna på skiten? - Svar ja! Vi var så himla trötta på att det regnade stup i kvarten och att vår lilla hund vägrade gå ut och bara skulle in direkt när han såg vad det va för väder. Så vi fick en riktigt tuff start på det vi tänkte skulle vara en harmonisk och händelserik semester.
Men de gånger som regnet hade uppehåll så passade vi på att göra något. Det blev middag på skanssundet, besök på Notholmen och umgänge med familj såklart.
När semestern var slut så började jag svenska B, min fjärde termin! Den är dessvärre inte slut ännu och jag kan lugnt meddela att den varit förjävligt jobbig och påfrestande. För mitt i allt så blev jag väldigt sjuk. Var dålig i en månads tid och var även till läkaren för att se vad som var fel. Misstänker Corona nu för efter mig var två av mina nära vänner sjuka i det. Hur som så mådde jag väldigt dåligt och orkade inte göra någonting. Missade mycket i skolan och det straffade sig genom att jag inte klarade en hemtenta i ämnet som jag missat i. Den har jag dock gjort om och väntar på att få den rättad för tillfället. Allt annat är i fas och just nu skriver jag och två andra på ett arbete om icke verbal kommunikation. Ett större arbete som ska redovisas den 11 januari om jag inte minns fel.
Min lilla kille har blivit såå stor nu tycker jag. Har inte vägt honom än, men tippar på att han ligger mellan 19-20 kg. Förhoppningsvis blir han inte större än så och det tror jag inte riktigt heller. Men man vet aldrig. Vi jobbar på med vanliga saker i vardagen och han är väldigt duktig
Känns som att jag missat massor med saker detta år. Charlie började ju jobba på Maxi i haninge, vilket varit väldigt roligt och han trivs bra. Han har haft gångavstånd härifrån och det har känts mer frihet för mig att ta bilen till skolan och kunna åka iväg med Nato när som helst. Väldigt lyxigt.
Imorgon är det nyårsafton och jag har lagat lite potatisgratäng till middagen som sker hos mamma och pappa. Charlie jobbar tyvärr till 20, så han får äta senare. Jag och Nato ska iaf köra trerätters och umgås med familjen. Det ska bli väldigt mysigt.
Jag hoppas och håller tummarna för att år 2024 ska vara fyllt med glädje, skoj och lugn.
Gott nytt år från mig och min familj!
